Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevakar Strömfelten». Professorerna tyckte då, att det var
bäst att härom skrifva till kansleren. Några dagar inne
i juni tog rektor åter upp frågan: »Huru skola vi bära
oss åt med vakten? Vi hafva ingen vakt på gatan
om nätterna, ty akademivakten måste akta på
Strömfelten.» Till slut, dock först i juli, kom värkligen ett
bref från kansleren, som behjärtat universitetets
nödstälda belägenhet och medgaf, att Strömfelt stäldes på
fri fot mot det han satte borgen för sig. Och på detta
sätt fick man åter akademivakten fri.
Domen öfver Strömfelt föll först på hösten 1649,
då han dömdes till mansbot och 8 års relegation,
hvarvid konsistorium dock hemstälde, om icke de åtta årens
relegation kunde förvandlas till fyra års landsflykt.
Egendomligt nog tyckes vakten hafva haft ett slags
flitpenningar för dem, de arresterade, de s. k.
»prubbopenningarna». Men då också kursorerna på rektors
och konsistoriets uppdrag tillsade studenterna arrest,
uppstod ofta tvist mellan dessa korporationer. Men
konsistorium beslöt, att »dem vaktmästaren tager fast,
af dem tager han prubbopenningar, efter han hafver
omak för dem, ej af de andra, som eljes inkomma, utan
allena af dem, som läggas uti den prubban, som därtill
deputerad är. Skulle någon eljes med profoss tagas
med vaktmästarens hjälp, däraf bör vaktmästaren hafva
halfparten.» Beslutet förtydligades sedan därhän, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
