Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näpsas och akademien få åtnjuta sina välfångna
privilegier.
Denna skrifvelse inlämnades den 29 november 1644.
Men först den 22 december 1646 ankom ett kungligt
bref, som bekräftade akademiens privilegium att hafva
sin egen jurisdiktion, så in civilibus som in criminalibus
öfver professorer, quæstor, adjunkter, studenter och
akademiens betjänte, dess handtvärkare och alla andra
tillhörige samt ofvanbemälde personers hustrur, barn och
lagstadde legohjon, som i deras bröd äro — allt i Upsala
och sex mil däromkring — så att alla tvister mellan
akademiens personer och borgare eller sådana, som bodde på
landet, skulle afdömas af konsistorium, dock att där en
akademiker var kärande rörande gårdsköp och dylikt, så skulle
tvisten slitas vid ting eller rådstuga. Utan borgmästares
och råds förvägrande skulle »senatus academicus och dess
betjänte» hafva rätt att bruka fem handtvärkare d. v. s. en
murmästare, en timmerman, en snickare, en smed och en
glasmästare »med deras nödtorftige gesäller och lärodrängar».
Därmed hade striden i hufvudsak afgjorts till
akademiens förmån. Men akademiskräddaren och
akademiskomakaren hade dock offrats till stadens förmån.
För vår tids sätt att se tyckes dock universitetet
hafva utsträckt sin jurisdiktion väl långt, särskildt med
afseende på tjänstehjonen. En rättegång från 1644 ger
härpå ett ganska belysande exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
