Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sannolikt, ty därmed var man under 1600-talet ej så noga,
men de angifva dock det minimum, som man uppstält
för festerna i staden, och hvad rektorsmiddagarna
beträffar, fanns redan förut ett stadgande i universitetets
statuter. Sedan bönerna vid installationen afslutats, skulle
en festmåltid hållas i den nye rektorns hus, d. v. s. hvar
sjätte månad, enär rektorerna då växlade två gånger om
året. Middagen skulle vara efter hvarje rektors råd och
lägenhet. Men dit skulle inbjudas prokansleren, de
ordinarie professorerna, fogden på slottet och
borgmästarne. Om några förnämligare främlingar, såsom
riksråd, biskopar och dylika för tillfället uppehöllo sig i
staden, hade han dock rätt att inbjuda dessa. Men den
nye rektorns gästabud fick icke utsträckas till den
påföljande dagen, och den, som bröt häremot, skulle enligt
konsistoriets bepröfvande straffas efter gästernas antal.
Likaså stadgades om promotionsmiddagen, som skulle
anordnas af dekanus. Inom den filosofiska fakulteten
fingo omkostnaderna ej stiga öfver aderton daler, inom
de öfriga fakulteterna ej öfver hundra eller — såvida
blott en promotus fanns — ej öfver hundrafemtio.
Men dessa nakna föreskrifter fylla dock ej ut bilden
af en upsaliensisk festmiddag på 1600-talet, ty till denna
hörde redan på 1640-talet icke blott mat och dryck, utan
ock musik och framför allt skott vid alla de många
skålarna. Någon beskrifning häröfver från den tid, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
