Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en mycket vidlyftig diskussion, utan att man kom till
något resultat. Och dessutom klagade borgmästaren,
att studenterna trängde sig in i borgerskapets bänkar,
borgarne till stort men.
Då kansleren på våren 1637 kom till Upsala, togs
därför frågan upp på nytt, och Skytte bestämde då,
att professorerna skulle alla samtliga stå tillhopa och
behålla de fyra stolarna, som äro näst framför pelaren
framom predikstolen. De grefliga och friherrliga
studenterna skulle stå i bänkarna närmast före
professorerna, så många som rummet kan tillåta, »och göres
intet behof, att några bänkar stå lediga för främmande,
ty när senatores och proceres regni komma (hvilket sällan
sker), då kunna de unga nobiles gifva dem rum och stiga
tillbaka. När någon förnämlig prestman kommer, kunna
professores låta dem få rum i sina bänkar. Borgerskapet
hafve sina deputerade stolrum, och ingen student må stiga in
i deras bänkar, utan låte dem allena behålla sina bänkar.»
Ehuru frågan således kunde anses mycket grundligt
utdebatterad, förekommo dock, äfven på 1640-talet,
tvister om bänkplatser i kyrkan. En af dessa synes
hafva bilagts i godo. Själfva bänkarna i kyrkan hade
nämligen bekostats af vederbörande korporationer själfva,
och i konsistorium framkastades därför den tanken, om
det ej vore billigt, att nobiles betalade hvar och en en
penning för stolrummet i professorsbänkarna, enär dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
