Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han blott af denna orsak häktat honom, och Lenæus
förklarade, att han i konsistoriets namn gifvit
häktningsordern. Detta tyckes särskildt hafva upprört Sidenius,
ty han sade sig hafva hört några smädliga ord, att han
endast vore prorektor, Lenæus den rätte rektorn. Dessa
ord skulle Lydert Adolfsson hafva sagt, men kanske
att han icke vore den förste. Det vittne, som härom
hördes, intygade dock, att Lydert sagt raka motsatsen:
att Sidenius var rektor och Lenæus prorektor, »hvilket
efter det var ingen för när sagdt, kunde man intet
vidare därom tala.»
Längre kom man icke med denna sak. Rethe, Göder
och den tyske adelsmannen arresterades, men de
högadlige herrarne gingo fortfarande fria och brydde sig ej
ens om att infinna sig i konsistoriet. Såvidt jag kunnat
finna, undkommo de ock alla efterräkningar för den
animerade festen, ty protokollen innehålla intet vidare i
denna sak.
Det var häller icke lätt att behandla en adelsman
som en vanlig student, ty dessa åberopade sitt
privilegium att blott behöfva svara inför Svea hofrätt, och med
anledning af ett annat mål nödgades konsistoriet
utförligt försvara sin domsrätt. Dessa nobiles voro cives
academici såsom andra och hade genom studenteden
förpliktat sig att lyda akademiens lagar. Dylik jurisdiktion
utöfvades ock vid alla välbestälda akademier. Motsatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
