Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frivilligt ja och samtycke lät sig behaga och hennes
förnäma föräldrar gåfvo sitt bifall till.»
Någon sanning torde väl ligga häri, ehuru tolkningen
får skrifvas på räkningen af Norrelius’ själfbelåtenhet
och hans ekonomiska uppfattning af äktenskapet. Greta
Benzelia hade — barn som hon ännu var — tydligen
alls icke någon föreställning om innebörden af ett
äktenskap. Under processen sedermera frågade Norrelius en
af de forna pigorna i det Benzeliska huset, hustru
Brodin, hvad frun sagt om honom, då de voro trolofvade,
och vittnet medgaf, att hon sagt sig ej mycket tycka
om honom. Då hustru Brodin sporde, hvarför hon då
tog honom, hade fästmön svarat, att man väl sedan
kunde lära sig hålla af hvarandra. Den äktenskapsteori,
som här lägges i hennes mun, hade hon nog fått från
sin mor — den var i hvarje fall den vanliga, då det
gälde att sammankoppla omaka par. Men för egen del
hade Greta Benzelia troligen ett mycket starkt skäl att
säga ja, och det är nog detta, som ligger bakom
Norrelius’ nyss citerade framställning af saken. 1726 hade
hennes far blifvit biskop i Göteborg och skulle flytta dit.
Men att lämna det glada Upsalalifvet var henne
tydligen emot, och då nu en utsikt erbjöd sig att få stanna
kvar, grep hon detta tillfälle utan att så noga reflektera
på följderna. Den 27 oktober 1726 friade den lärde
akademisekreteraren och fick ja, och blott två månader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
