Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blodsband dem emellan ej fanns och att äktenskapet
aldrig blifvit fullbordadt.
I följd af sin motvilja mot mannen hade den stackars
Greta Benzelia ingen sängkammare, och detta fick för
henne ganska ödesdigra följder. Under den första tiden
gick hon hem till sin mor — fadern var då vid
riksdagen — och stannade där tills på morgnarna; ibland
låg hon hos någon af sina väninnor, såsom hos Sara
Maria Celsia, men mycket ofta tog hon sin tillflykt till
pigorna. Öfver det senare var den korrekte Norrelius
ytterst förgrymmad, och i ett bref till biskopinnan
beskärmar han sig häröfver. Greta Benzelia hade lagt sig
på golfvet i kammaren framför köket. »Är det icke
gement sinne, som vräker sig nu i pigsängen, nu på
golfvet och ligger hos slynor? Skulle jag vilja lägga
mig i drängstugan? Och om jag vore så gemen till
sinnes, skulle en ärbar och täckhet älskande maka tycka
väl om, att jag den ena natten låge hos drängen och
pojken och den andra hos henne? Hade hon icke skäl
att vämjas och gå från mig?»
Men också om dagarna tyckes Greta Benzelia mest
hafva vistats i föräldrahemmet, och äfven detta förebrår
Norrelius svärmodern: »Var det vackert af en
svärmoder, när mågen satt sitt hushåll och ville med sin
hustru äta vid sitt eget bord, låta honom sitta allena
och skicka upp till honom en mycket slät tillredning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
