Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tofflor på sig och gick till köksdörren, som låg midt
emot i förstugan. Denna var emellertid läst och nyckeln
uttagen. Men Norrelius fann snart, att nyckeln låg på
trappan till öfversta våningen, och han läste då upp
dörren, gick in i köket och därifrån in i sängkammaren för
att se, om Benzelia var där. Men när han kom in i
sängkammaren, »den vi eljes kallade matsalen», var
sängen orörd och ingen Benzelia där. Han gick då tyst
uppför trappan till Ekmans rum och fann dörren läst
och nyckeln ur. När han såg genom nyckelhålet,
upptäckte han emellertid, att äfven dörren till det inre
rummet var stängd. Efter denna rekognoscering drog han
sig tillbaka och knackade på hos en kyrkoherdeänka
Ammelin, som också bodde på nedra botten, väckte upp
henne och bad henne följa med för att närmare
undersöka denna mystiska sak.
Själf synes Norrelius alldeles hafva saknat sinne för
det komiska i situationen — han själf i nattrock och
tofflor, begärande hjälp af en gammal prestfru, innan
han söker upp den förmodade rivalen. Hon vågade sig
emellertid icke ut, och hennes piga Brita, till hvars hjälp
Norrelius också vädjade, tordes ej häller, enär änkan
afrådde henne från det farliga företaget.
Norrelius gick då öfver gården till drängstugan och
bultade på länge, men ingen svarade. Till slut vaknade
en liten gosse, Johan, som låg där, och berättade, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
