Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»lärer förmodligen vara bekant i hela staden, då hon
försålde både silfver, tenn, koppar, skåp, stolar, bord och
sängar jämte allt öfrigt husgeråd, både dödt och kvickt,
som sedermera dels jag själf, dels hennes käre fader
har måst inlösa, dels ock ännu står ute här och där i
staden.» I sitt bref till biskopinnan är Norrelius
fullkomligt förtviflad öfver den ödeläggelse, som öfvergått
hans bo. Är det, frågar han, att på ett förståndigt sätt
sköta ett hushåll, när man för att skaffa chokolade,
bränvin, kaffe, vin och annat att fägna ungkarlar med
»sätter ut silfret i staden, den ena skeden, staken och
bägaren här, den andra där? Och hvar är den sköna
bägaren jag gaf henne och som kostade mig 190 daler
kopparmynt? Är ock icke vackert af en äkta maka sälja
bort guldkedjan och äta upp vigselringen, som hon fått
af sin man! Hvad tycker fru biskopinnan om denna sin
dotters hushållning? Är icke den artig och att må väl vid?»
Men Greta Benzelia nöjde sig ej med att blott rusta
om i Upsala, utan tog sig också samma oråd före, som
de mera rumlande studenterna troligen alltid haft: att
göra en afstickare till Stockholm. Redan förut, i
september, hade hon, mannen ovetande, gjort en dylik resa
till hufvudstaden, där hon tagit in på källaren Victoria
och icke kommit därifrån, förrän hon likviderat räkningen
genom att sätta sin vigselring i pant. Den andra resan
företog hon i sällskap med en väninna — Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
