Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och äfven detta retade Norrelius: »Fru biskopinnan har
hållit med sin dotters felaktighet och icke handterat mig
som sig bordt, hvarunder jag ock räknar, att hon öfver
vårt äktenskap korresponderat med en student. Fru
biskopinnan må veta, att jag är för god att stå under
en students ögon och observationer och att det intet
stått mig an, att min hustru i min från- och närvaro
haft tisseltassel med honom om brefven, som kommit
och gått till Göteborg.»
Det kan emellertid ej lida något tvifvel, att Greta
Benzelia så litet »rasat ut», att hennes lif i stället blef
allt värre och värre. Ett vittne, hustru Martinelle,
berättar, »att när frun skulle resa till Göteborg och ännu
bodde i Svedbergs hus ihop med sin man 1728, då vice
bibliotekarien låg sjuk på landet hos sin mor, så kräfde
hon frun för något, som hon hade att fordra. Då sade
frun, att hon hade så mycket att göra och beställa, efter
hon skulle låta göra fjorton stycken guldringar å ½ dukat
hvardera, som hon skulle skänka åt vackra gossar; såg
ock, att frun då gick till guldsmeden Löfmans änka
tillika med sin piga, men hustru Martinelle har frun
lofvat en tunna råg för sin fordran.» Därefter öfvergick
vittnet till att skildra en scen, som knapt kan uppfattas
annat än som ett klart äktenskapsbrott — såvida
nämligen den icke absolut tillförlitliga hustru Martinelles
skildring är riktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
