Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Pelikanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
han trodde det icke, tackat ödet eller Gud,
eller de fattiga, som grät vid deras dörrar
för det oskattbara privilegiet att få vara
den som gav?
-—Jo, jag menar det, sade han.
— Det förstår jag, sade fårpälsmannen.
När man inte vill se ett land demoraliserat,
så.
— Det gör detsamma vad ni tycker,
sade översten ohövligt till fårpälsmannen.
Ni tjänar högre syften förträffligt utan att
förstå dem. Kriget var orätt...
— Ja, det vet jag inte, om jag vill gå
in på...
— ... freden var orätt. Men att vi
kommer hit och hjälper dem över de första
månaderna, det kan tyckas dilettantiskt. Men
det är rätt, och landet kan inte undvara
oss.
Rut iakttog med deltagande hur nervös
mannen var. En krigare, tänkte hon, med
så dåliga nerver. Och utan att tänka sig
för, lät hon sin hand glida ner ur knät,
nästa ögonblick hade han fattat den,
hennes ro hade flutit, över till honom, och hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
