Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hungertornet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
— Skulle du kunnat? frågade hon
allvarsamt.
Gisela sparkade till en sten med
tåspetsen med en kläm, som om den varit
den borgerliga moralen. — Självklart, sade
hon. För ett rakitishem! Men det skulle
inte falla Jones in att ta emot. Han vill jag
ska älska hans själ. Han säger jag är
gränslöst rå. Han fortsätter sin propaganda
för rakitishemmet, har han sagt, men han
vill inte vidare vara med mig, och han
far snart hem. Det värsta är att de
fattiga... du kan inte ana, de kommer till
mig och ber mig på sina knän att inte
överge dem. Vad ska jag göra? Jones skulle
inte tro mig, om jag nu kom och sade att
jag plötsligt börjat älska honom, efter att
ha färdats till fots och med kärra i fyra
dar. För resten! Före kriget var jag
förlovad med Stefan. Hallå ni där, ropade
hon åt mannen med kärran, åt höger 1 Rut
gick en stund tigande och begrundade
situationen. Att tala med Jones var tydligen
inte mycken framtid med. Med ens slog
en farhåga ner i henne som en blixt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
