- Project Runeberg -  Försoningens engel. Berättelse /
16

(1881) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Öfver det lilla rosiga anletet låg också utbredd en oskuld
som icke var konstlad utan så naturlig som möjligt.

»Vill Maria göra mig sällskap, så väntar jag tills bon
blir färdig», sade jägaren.

»Tack», var det enda svar, som bördes från den unga
flickans läppar.

Innan dottren anträdde färden till »herrgården» sade Anders
Larsson förmanande:

»Var nu inte rädd, min flicka. Vi hafva Gud ske lof
rent samvete båda två, ocb beböfva för den skull icke frukta
för någonting.»

»Var lugn, far», svarade Maria tillitsfullt, »jag skall
nog reda mig.»

Med dessa ord och en vänlig nick följde hon den greflige
jägaren till den en fjerdedels mil längre bort belägna
»herrgården.»

*



IV.

Grefve M. var icke så elak som Anders Larsson och
hans dotter trodde. Förd bakom ljuset af den illistige Ola
Jönsson, som vid själ och salighet försäkrat att Anders var
en ovärdig tjenare, hade han under utbrottet af sitt dåliga
lynne befallt att Anders skulle vräkas. Men efter samtalet
med konungen började han att närmare undersöka förhållandet,
och fann så till sin glädje, att Anders var helt och
hållet oskyldig.

Ola efterskickades genast, men hade då redan gått
bort i friareärenden. Grefvens stränga befallning var, att
han skulle föras upp till honom då han återkom.

Med klappande hjerta inträdde Maria i nedra Vestibülen.
Allt förekom henne så främmande och storartadt, men
på samma gång stelt, och de många tjenarne i mer och
mindre granna drägter, ty grefve M. och isynnerhet hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 24 09:36:02 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsengel/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free