Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI.
Se här .en händelse, som han råkat ut för, och som
inom några dagar gjorde ett slut på det kringirrande lif,
som den olycklige afsatte konungen under tjuguåtta långa
år fört.
En dag sade han till sin gamle trotjenare:
»Jakob, det lyster mig att göra en resa uppåt floden.
Lifvet förefaller mig här så dödande tråkigt, att jag knappt
vet hvart jag skall vända mig. Här finnas ju säkra båtar.»
»Ja, men — — —. »
»Inga men! Du vet att jag inte tål sådant. Hvad ha
vi att frukta? Ingenting. Vädret är ju det yppersta vi
kunna önska och du är sjövan, är det inte så?»
»Jo, det känner ni alltför väl, nådige herre, men det
oaktadt, så vågar jag ändock påpeka tvenne omständigheter,
som tala för att inställa färden.»
»Hvad är detta för omständigheter,» sporde öfversten
med en mera lugn ton än tjenaren Jakob någonsin tillförne
hört.
»Jag får således omtala dem?»
»Ja, men gör det så kort som möjligt.»
»Nåväl. Vädret är visserligen gynnande och vackert
nu, men hvem borgar för, att. det fortfarande skall bli sådant.
Det är — — —.»
»Prat, bara prat,» mumlade Gustaf Adolph för sig sjelf
i det han noga betraktade synkretsen åt alla håll. »Det
håller nog i sig.»
Jakob fortfor dock, utan att låta sig störas af öfverstens.
inpass,:
»Vi ha nu den årstid, då obeständigheten i naturen är
som störst. Hur var det inte för endast några dagar sedan!
Morgonen var ju lika vacker som nu och äfven middagen.
Men hurudan blef aftonen! Väl har jag i mina dagar varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
