- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
23

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. kap. I sadeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kringstående. Porträttet skänker jag till Tuparis hustru, som
synes vara helt nöjd att få sin gubbes bild. Det väcker
däremot förstämning, när jag visar en fotografi av en
gammal kvinna, som dött, sedan jag sist var här.

I Aguaray bodde år 1908 en chanégubbe av gamla
stammen, med stor läppknapp i den genomborrade
underläppen. Han hade en gammal, vackert färgad, äkta
indiansk högtidsdräkt, »tirucumbai». Förgäves hade jag
då sökt köpa den. Gubben hade ej velat skilja sig från
sin klenod från gamla dagar. Man säger mig nu, att
gubben är död, varför jag frågar, var dräkten tagit vägen, i
tanke att kunna göra ett gott förvärv för Göteborgs
museum. Man berättar då, att iklädd den gamla
högtidsdräkten har man på hans önskan satt ned gamlingen i
gravurnan, som man sedan grävt ned i hans hydda. Där
sitter han nu i sin äkta chanégrav, klädd som det anstår
en chané.

Man berättar mig även, att min gamle vän, den kloke
hövdingen Vocapoy och gumman Vuáyruyi, som var
överhövding över chanéindianerna här, lagts ned i
gravurnorna.

I Aguaray leva även ett fåtal mataco-vejosindianer
(bild 2). De bo ej såsom chané i fina, fyrkantiga hyddor
utan i små, usla, runda gräskojor, såsom bruket är bland
indianerna i Chaco. Dessa indianer förtjäna sitt uppehälle
genom att arbeta åt chané och åt här boende mestizer.
Underbart är, att dessa förkomna människor tillverka så
vackra, stickade väskor. Det är en sista rest av deras
gamla hemslöjd.

Vi rida vidare över bolivianska gränsen och över
Yacniba till Carapari. Stigen lämnar här slätten och söker
sig upp på bergskammen. År 1902 stod jag här uppe och
såg utåt Chacos vidder, bort mot Rio Pilcomayo, indianernas
land. Inte anade jag då, att jag gång på gång skulle komma
hit igen, att mitt liv skulle ägnas åt studiet av indianerna.

Carapari har fått sitt namn av de jättekaktéer, som
växa där. Fyra mil från Carapari besöka vi en stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:47:48 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free