- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
35

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. kap. Grottor och gamla gravar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omsorgsfullt arbete, och dessutom bilda de ett
sammanhängande helt.

Vi göra i grottan en liten grävning men kunna ej finna
något kulturlager. Det är därför ej troligt, att den varit
bebodd någon längre tid. Sedan vi fyllt figurerna med
slammad krita, fotografera vi grottan. Ett par av dessa
fotografier äro här återgivna. Indianerna se undrande
på, när vi måla ristningarna, mäta och fotografera. Snart
lämna de oss ensamma med de »ana», de demoner, som
hålla till här.

I mörkningen lämna vi grottan och rida fram till ett
litet ställe, bebott av en mestizfamilj. Vi slå läger i en
skördad majsodling, där djuren ha något bete. Det blir en
ryslig natt, ty vi kunna ej sova för sandloppor[1]. (Toy
fick den natten så mycket sandloppor i fötterna, att de
efter några dagar voro riktiga maskbon.)

Följande dag äro vi åter i lägret i Ipahuasu. Här har
ryktet spritt sig till andra mestizgårdar om vår ankomst
till trakten. Mestizflickorna äro alldeles förtvivlade över
alla de fina ringar, halsband och granna sidenband, som
vi skänkt indianskorna. De vilja köpa allting av oss och
bliva arga och ledsna, när vi inte vilja sälja någonting.
De tigga allt, vad de se, och stjäla, vad de komma åt. De
skulle gärna sälja sig för en tioöres ring.

Även min gamle vän Taraysi kommer på besök med
sin hustru och sina döttrar. De äro ej det minsta
påträngande och se högst anständiga ut. Taraysi skänker
min hustru en läppknapp (bild 1) som minne, och hon giver
åt honom och hans familj flera små presenter. De göra i
motsats till mestiz-flickorna ej det minsta försök att snatta
något ifrån. oss. En dag senare bryta vi upp och fortsätta
till Tarupayu-dalen.

När vi kommit ned i dalen på andra sidan berget, få
vi veta, att ett par tusen meter från den plats, där vi haft


[1] Sandloppshonorna (Pulex penetrans) borra sig in under huden,
särskilt under tånaglarna på människor och djur. Där utvecklas deras ägg och
larver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free