Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. kap. Grottor och gamla gravar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Plötsligt kommo en mängd oxar, tjurar och kor,
rasande skrämda, fram mot honom. Han hann inte mer än
att kasta sig upp på hästen och rida i väg för att ej bli
nedtrampad. Han red barbacka och i skjortärmarna till
närmaste indianby. Där träffade han en gammal
indianhövding, som ej gått till festen för sin sjuka hustrus skull.
Indianhövdingen undrade storligen, varför han kom
ridande barbacka och i skjortärmarna. Han berättade då
om spöket, som han sett.
»Det är munken,» sade hövdingen. »För många år
sedan dödade ava en munk. Denne hade med sig flera
lådor med silver och guld. Dessa gömde ava i en grotta
här i berget. Ingen vågar gå in i grottan, ty lådorna
bevakas av en stor orm. Det var en gång en ava, som
sökte komma in i grottan. Då kom en sådan storm emot
honom, att han måste vända.»
I samma berg finnes en annan grotta. Från taket i
den grottan droppar det ned blåa och gröna stenar.[1] I var
och en av dessa stenar är ett runt hål. Dessa stenar
kallas »itóhue», och med halsband av dem pryda sig
indianer och indianskor, när det är stor fest i deras byar.
»Itóhue» betraktas av chiriguanoindianerna som en
stor dyrbarhet. Det har hänt, att en indian begärt en häst
av mig för ett halsband av dylika stenar. En häst har
jag naturligtvis inte betalt, men jag har likväl måst giva
10 à 20 bolivianer.
Indianerna här ville ej berätta för mig, varifrån de
få dessa stenar. Jag antar, att de äro funna i gamla
gravar i Tarijatrakten och möjligen i gravgrottor. Flera
indianer ha inte alls velat sälja dem.[2]
Chiriguanomännen bära, som nämnt, i den
genomborrade underläppen en prydnad av metall eller trä, en
s. k. tembeta, i vilken han satt fast stenar eller blåa
glaspärlor med vax (bild 1). Äro stenarna äkta, är det ytterst
svårt att byta sig till tembetan av en chiriguanoindian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
