- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
50

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. kap. Grottor och gamla gravar - Mestizerna i chiriguanoindianernas land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


När vi voro i Ipahuasu, beredde de sig att fira sitt
skyddshelgon med pomp och ståt. Det var för dem årets stora
händelse. Kyrkoherden i San Luis skulle komma dit och
läsa mässan i ett litet kapell, som man byggt uppe- på
berget. Visst äro de riktiga kristna.

En av de andar, de berätta om, är »Coquena». Denne
vakar över djuren i skogen. När hjortarna föda, tager
Coquena reda på ungarna och skyddar dem.

Det sägs, att några personer hade gått på jakt.
Hundarna sprungo bort från dem och kommo ej tillbaka. Till
slut funno de dem bundna, och de undrade mycket, vem
som hade bundit dem. Då kom en liten man fram. Det
var Coquena. Han sade, att om de ej upphörde att
förfölja hans djur, skulle han döda dem, och så visade han
på stora inhägnader. En var full med vildsvin, en annan
med hjortar, en med tapirer. Sedan dess vågade de
aldrig gå på jakt. När något vilt djur har ett märke av
något slag i örat, säga de, att det är Coquenas märke.
Även chiriguanoindianerna lära tro på Coquena. Boman
omtalar, huru indianerna i Puna de Jujuy i Argentina
föreställa sig, att Coquena beskyddar vicuñas.[1] Flerfaldiga
gånger har jag talat med quichuaindianer om Coquena.
De kände ej till honom.[2]

När någon dött bland de spansktalande här, tvättas
den dödes kläder och andra tillhörigheter. Hans skjortor,
hans byxor o. s. v. läggas i högar väl tvättade, och över
högarna läsas böner. Sedan kunna kläderna användas
av de anhöriga. Samma bruk är bekant från norra
Argentina.[3]

Liksom indianerna i Puna de Jujuy i norra Argentina
vilja de spansktalande här ej sälja något, sedan solen gått
ned, ty då kommer maten att ta slut. På morgonen bringar
det däremot ej olycka att sälja något.[4] Detta är viktigt att


[1] Boman. Antiqui†és de la Region Andine etc. Paris 1908, sid. 501 f.
[2] Jämför sid. 162.
[3] Jämför Boman l. c. sid. 618 f.
[4] Jämför Boman l. c. sid. 476 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free