Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. kap. Vidare genom chiriguanoindianernas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra arkeologiska rekognosceringsarbeten, vilket här aldrig
blivit gjort förut.
Ett och annat samla vi likväl även från chiriguano.
Särskilt intresserar jag mig för deras fiske och för deras
lekar och spel. Indianerna ha byggt stora fördämningar, i
vilka de stänga in fisken, när den är på vandring uppför
floden. I dessa skjuta de fiskarna med pil och båge
(bild 20) eller fånga dem med håvar. De förstå sig
även på att med ett visst slags bark förgifta vattnet, så
att fiskarna flyta upp bedövade.
Roligt är det att se indianernas lekar och spel och
komplettera mina iakttagelser rörande dessa. Männen
spela boll (bild 19), kvinnorna spela kula (bild 18), och
gossarna öva sig i att skjuta med pil och båge. Denna lek
kalla de »sipépe».[1]
På bild 19 se vi en chiriguanoindian, som spelar boll.
Bollen är av majsblad och slås med flata handen mellan
två eller flera personer. Den får ej falla på marken. Detta
spel kallas »bóto». Förr spelade de även boll med huvudet,
det s. k. »bóndi»-spelet. Bollen, som var av massivt gummi,
fick inte röras med händerna utan skulle uppfångas och
stötas med huvudet. Den fick ej beröra marken. Detta är
naturligtvis ett ytterst svårt spel. Det är likväl bekant från
många indianstammar i Sydamerika och spelas ofta med
stor skicklighet.[2]
I Yumbiatrakten gå alla chiriguanomän klädda i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
