Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. kap. Vidare genom chiriguanoindianernas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urnor. För övrigt liknar deras nutida keramik ej mycket
den keramik, vi funnit på de gamla grav- och boplatserna.
Deras lerkärl äro numera målade och fernissade. Detta
ha de troligen lärt av chané, som äro arowaker, vilken
folkgrupp över stora områden i Sydamerika synes ha varit
mästare i lerkärlstillverkning.
I sällskap med Berg gör jag en tre dagars exkursion
för att undersöka de stora ruiner, som givit Sierra de
Incahuasi[1] sitt namn. Under dessa dagar är min hustru
ensam på en liten estancia. (Bild 26.) Det är enda
gången under hela resan, hon ej åtföljt mig på mina
exkursioner. För övrigt har hon varit med överallt och dit,
där många män skulle ha tyckt, att det var besvärligt nog.
Ibland skulle hon ha behövt sparas. Detta har ej varit
möjligt, därför att de ställen här, där man vill lämna
sin hustru ensam, äro ytterst få. Inte heller här hade
jag lämnat henne, om jag vetat, att i den gården skulle
man kunnat finna stoff till en mycket rafflande
kriminalroman.
Ruinerna äro i hög grad värda en närmare
undersökning, och sedan vi hämtat min hustru, göra vi oss i
ordning att närmare studera Incahuasi. Då ruinerna äro
inbäddade i mycket tät, snårig urskog, måste vi ha folk
till röjningsarbetet. Dessa få vi på en estancia,
Caraparicito, som ligger i dalen nedanför berget.
Det är en gammaldags estancia, anlagd under kamp
med chiriguanoindianerna, som 1890 gjorde ett sista
försök att befria sig från inkräktarna. Nu är den halvt
förfallen. Det går ej riktigt bra att upprätthålla det gamla
feodalsystemet, sedan indianerna börjat att emigrera till
sockerfabrikerna i Argentina och till Cuevo, där några
nordamerikanare göra borrningar efter petroleum och
betala arbetarna ordentligt.
Arbetsgivare tycka, i regel, att arbetare äro
oförskämda, när de vilja ha bättre lön, och här förvånade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
