- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
74

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. kap. Incans-hus — Incahuasi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som en incakulturens utpost mot slätten, mot urskogen,
mot de vilda indianernas land.

Vi slå upp vårt läger på själva passet på en öppen
plats tätt intill en ruin, som vi knappast kunna skönja för
blad och grenar. Min plan är att kartlägga ruinen. Det
är ej lätt att se murarna bland urskog och snår. Steg
för steg hugga vi oss genom taggiga snår, genom
slingerväxter och manshöga nässlor. Överallt stöta vi på murar,
stundom nästan nedfallna, stundom ännu höga och väldiga,
trotsande århundraden. För att kunna få en översikt över
ruinerna låter jag tre man under tre dagar hugga stigar
längs med murarna.

Mestizerna liksom indianerna här säga, att det finnes
berg, som vredgas, och att det är farligt att gräva i gamla
ruiner och gravar. Det kan bringa olycka. Vi ha kommit
hit i augusti månad, då det aldrig regnar här. När vi
komma upp på Incahuasis berg, börjar åskan att mullra.
Den kalla sydanvinden viner över passet. Det regnar
och blixtrar. Vad skola nu indianerna säga? Länge komma
de att berätta om huru utlänningarna blevo mottagna
på Incahuasis berg, när de kommo för att gräva och röja
i ruinerna.

Om nätterna underhålla vi en väldig eld i vårt läger.
Den elden synes säkert vida omkring, ty från Incahuasi har
man en utomordentlig utsikt. Man ser därifrån åt öster
långt bort till Chaco, till Caipipendi, där
chiriguanoindianerna ännu ej äro tjänare åt de vita, där de ännu,
när det är stor fest, dricka majsölet ur silverskålar. Åt
väster ser man otaliga bergskammar, som alla löpa från
norr till söder. Man ser bort till quichuaindianernas fjäll.
Elden skyddar oss för besök av jaguaren, som smyger
omkring oss i snåren och vars spår vi se om morgonen på
stigen, som för till vattenstället.

Där indianerna röjt i ruinerna, mäta och fotografera
vi, och efter fyra dagar har jag min plankarta färdig
(bild 29).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free