Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. kap. Till Valle Grande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smyga sig bort. Toy ger till en morrning. Han skäller
ej, han bits, när det behöves. Däremot lyckas de smyga
sig tätt förbi en hydda i närheten, utan att ett helt band
av hundrackor, som vakta denna, märka något. Det är
inte enda gången, Toy har varit bra att ha.
Vi rida uppför Masicuridalen. Där bo några få
chiriguanoindianer samt talrika mestizfamiljer från Valle
Grande. De senare odla huvudsakligen sockerrör och
tillverka oraffinerat socker. De komma till
Masicuridalen blott för några få månader av året för skörd och
sådd. Det är deras sommarnöje eller rättare vårnöje, ty
de komma hit mot slutet av torrtiden.
Överallt längs med Anderna ha quichuaindianerna,
eller såsom här mestizbefolkningen från fjällen, odlingar
i regnskogarna på Andernas östsluttningar, vilka de blott
tidtals bebo. Detsamma har jag sett i Calileguabergen
i Argentina och överallt i dalarna från Valle Grande till
Cuzco i Peru.
De få chiriguano, som bo här, leva beroende av
fjällbefolkningen. En chiriguanoindian såg jag här, som
hade »puru-puru»[1]. Denna hudsjukdom är för övrigt
fullständigt okänd inom hela chiriguanoområdet. Här kallas
den »tina» och »azulejo». Den yttrar sig i pigmentlösa
fläckar framför allt på händerna, armarna, fötterna, benen
och i ansiktet men ibland även på hela kroppen. Dessa
bliva så småningom blågrå. Sjukdomen är alldeles ofarlig.
Masicuridalen är den sydligaste punkt, där jag sett
puru-puru. Det är tydligt, att denna sjukdom blott
förekommer i regnskogarna längs med Anderna. Hos följande
stammar har jag allmänt iakttagit den, yuracáre, chimane,
mosetene, chama, tambopata-guarayo, atsahuaca och
yamiaca. Även mestizer och vita, som födas i
regnskogarna på Anderna, kunna få puru-puru. Däremot synas
personer, som bosätta sig där som äldre, ej få den.
Vägen från Masicuri upp till Valle Grande är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
