- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
142

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. kap. Incallacta. En fästning, byggd av Inca Tupac Yupanqui

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De första dagarna, vi äro i Incallacta, äro
quichuaindianerna misstänksamma. Snart få de likväl mera
förtroende för oss och hjälpa oss med våra arbeten. Till
lägret komma de dagligen med ägg, höns, får, potatis och
annat för att sälja.

Av dem köpa vi ett flertal av deras onekligen vackra
vävnader och stickade toppmössor. Kvinnorna väva
ponchos, schalar och framför allt bälten. Denna
hemslöjd, om också påverkad av de vita, är ett minne från
dessa indianers förspanska storhetstid. Märkligt är, att
indianskorna här fortfarande väva lamafigurer, fastän
de numera ej ha lamas. I de gamla avskrädeshögarna
i Mizque finner man talrika ben av lamas, vilket
antagligen visar,[1] att lamaaveln förr här haft en större
utbredning än nu.

Svårt är det som vanligt att få mat åt mulåsnorna.
På den av solen förbrända marken finnes intet bete.
Litet majshalm är allt, vi kunna få köpa av indianerna.
Majs vilja de ej sälja åt oss. »Gud blir vred, om man
giver djuren majs,» säga de. Det är en allmän
föreställning här, att majs blott får användas till
människoföda.

Vi besöka flera av quichuaindianernas hyddor. Vi
finna snart, att deras enda hemslöjd av betydelse är
vävning. I hyddorna söka vi efter annat, som synes oss
vara av etnografiskt intresse. Det bästa, vi finna, är två
dansslungor, om vilka de säga, att de i flera generationer
gått i arv inom familjerna. Under karnevalen dansa de
med dessa och slunga med dem frukter på varandra.
När de äro fulla, lära de slåss med de hårda slungorna.
De tvenne olika »ayllus», d. v. s. klanerna, Cocha och
Tarumayu, i vilka quichua här äro delade, kämpa vid
San Juanfesten på lek med varandra. Detta är troligen
ett minne från den tid, då de slogos på allvar.

Klansystemet, som här är urgammalt, förekommer


[1] Man kan även tänka sig, att dessa härröra från djur, som
mizque-boarna köpt för slakt från de högre fjälltrakterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free