- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
155

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. kap. Över Cochabamba till Covendo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egendom höra även de berömda guldgruvorna vid
Choquecamata. Dessa upptäcktes år 1740. Det säges, att man
i dessa gruvor funnit guld för över 20 millioner pesos
(fuertes)[1]. Under guldåldern bodde i Choquecamata 20,000
personer. Nu bor där högst ett hundratal. Redan 1788[2]
voro dessa guldgruvor utan betydelse. Detta var den
rikaste guldgruva, som blivit funnen i Bolivia.

Det är mitt under »kriget» vi komma till Cocapata från
Cochabamba. Då jag har rekommendationsbrev till Ugarte,
taga vi in hos honom i Choro. Detta även därför, att P.
och hans ökända banditer varje natt bruka supa sig fulla
och skjuta skarpt.

Gärna skulle vi ha vistats en tid i Choro för att
studera där boende quichuaindianer, vilka tack vare vänlig
behandling från familjen Ugartes sida synas vara ovanligt
tillgängliga. Indianerna här ha mycket av sina gamla
föreställningar i behåll.

Man berättar mig t. ex., att i Choro finnas en trollkarl
och en trollkvinna. Den förre är en yngling, den senare
en gumma. När de vilja förhäxa någon, skaffa de bitar
av dennes kläder, hår etc. Allt detta gräva de ned. På
samma sätt som detta, ruttnar den sjuke. När en quichua
dör, ställas kalebasser och lerkärl med chieha och mat
vid dennes huvudgärd, och hans bästa hund dödas.

Liksom i trakten omkring Cochabamba väva
quichuakvinnorna vackert ornamenterade vävnader. Av sådana
göra vi här en liten samling.

Då regntiden är i annalkande, måste vi påskynda
vår marsch, ty när floderna svälla, äro de omöjliga att
passera. Vi skola mot norr, mot urskogar och värme. För
denna färd behöva vi följeslagare, som vi söka bland
quichuaindianerna. Det är, fastän vi bjuda en utmärkt
lön, allt annat än lätt att få några män, som vilja följa oss.
Fjällens indianer frukta urskogens andar, de frukta


[1] Peso fuerte = 5 pesetas.
[2] Viedma. (Se litteratur!)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:47:48 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free