- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
179

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. kap. Quichuaindianerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och i regel även männen. Som tjänare at de vita äro de
ofta lata, lymmelaktigt lata. Det har jag själv erfarit.
De göra helt enkelt så litet som möjligt, de tillämpa det
s. k. cacanny-systemet, som hör till syndikalismens
tarvligaste uppfinningar.

De äro omtänksamma och göra gärna affärer. När
man kommer till en quichuahydda, vägra de likväl ofta att
sälja, såvida man ej kan deras språk. Har man varit med
dem några dagar och har behandlat dem vänligt, går
misstänksamheten bort, och man får köpa, vad man
behöver. I Incallacta hade vi dagligen talrika indianer i
lägret, som kommo för att göra affärer. De förstodo, att
vi inte ville göra dem något ont.

Det är ej underligt, att de äro misstänksamma,
isynnerhet när de bo nära allfarvägarna, ty många vägfarande
ha lurat dem på betalningen. Därtill kommer, att man bör
känna deras egendomliga föreställningar. Säljer en indian
något efter solens nedgång, tar maten slut, säljer han
t. ex. ett får, så dö de andra fåren. Detta är här en mycket
vittutbredd föreställning.[1] På morgonen är det däremot ej
farligt att sälja.

De quichuaindianer, vi hade med oss till Covendo,
köpte cacaobönor. Var och en tog en börda av ungefär
trettio kilo. Därjämte köpte de trädkalebasser. På detta
hoppades de förtjäna några bolivianer. En urskogsindian
skulle aldrig kunna tänka sig att frivilligt gå med en börda
av 30 kilo på ryggen nära 50 leguas och det på en väg,
som var svår, när vi gingo den, och ohygglig, när dessa
quichuaindianer vände tillbaka. Etthundraen gånger hade
vi, som nämnt, vadat över Rio Cotacajes, och sedan dess
hade regntiden i denna trakt börjat på allvar.

Quichuaindianen är religiös, så religiös, att han orkar
med två religioner, sin gamla religion, eller rättare sin
urgamla religion, ty soldyrkan är så gott som glömd, samt
kristendomen. Det är både Pachamama och Jesus och onda
andar, Maria santisima, helgon, cocaoffer, bikt, nattvard
och kristna fyllor.


[1] Se sid. 60.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free