Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. kap. Federico Araona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt de sina. Är han gift, och det äro nästan alla manbara
indianer, får hustrun knoga med det tyngsta och mesta,
och då har han det bra.
I Federicos karaktär finnes ett pessimistiskt drag,
som är karaktäristiskt för många indianer. De se ofta
allt i svart. De tro, att jakten skall slå fel, att det eller
det inte skall gå bra. Pessimismen och fatalismen äro
tvillingar. Indianen tar motgång och medgång med en
viss likgiltighet.
Federico är lättrogen. Det är flertalet urskogsindianer.
Han har flera gånger fört boskap långa vägar åt infödda
patroner utan att få någon som helst ersättning. Han
har hellre arbetat åt en infödd för löftet om god
betalning än för en säker och riklig ersättning åt en utlänning.
En av Federicos största förtjänster är, att han är
absolut ärlig. Det är, som nämnt, i allmänhet alla
indianer i skogstrakterna i motsats till quichua i bergen.
Ett stort fel är, att han ej är riktigt pålitlig. En
indian förstår ej, att en man bör stå vid sitt ord. En
nordamerikan hade i dessa trakter sökt petroleum. Som
följeslagare hade han Federico och några
chimaneindianer. Trött på deras tröghet kommenderade han dem
litet skarpt med den påföljd, att hela sällskapet, även
Federico, rymde sin väg.
Indianen har mycket svårt att gå från sina vanor.
Det hör ej till mina vanor att dagligen äta apa, men jag
finner mig däri. Det gör även min hustru, och det gör
även Berg. Indianen vill på vandring långt borta i
urskogen ha det som hemma. Han skall ha bananer och
för övrigt så, som han är van att ha det. Federico
försvarade sin rymning från nordamerikanen därmed, att
»mjölet var slut». Fastän man är betald i förskott, kan
man rymma, när maten inte är så, som den bör vara enligt
indianska begrepp.
Orsaken till rymningen är, att man efter några dagar
inte tycker det är roligt längre — och då ger man tappt och
sviker, vad man lovat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
