- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
218

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. kap. I kanot genom chimaneindianernas land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

husgerådet, majs, bananer, bågar och pilar samt ungarna,
några höns och hundar och för övrigt allt, vad en resande
chimanefamilj kan behöva. När någon chimanefamilj
kommer förbi på floden, går en eller annan dem tillmötes.
Det är ingen rusning, ingen nyfikenhet. Det är, som sagt,
ej fint att vara nyfiken.

Vi se ej barnen samla sig i skaror för att leka.
Ibland se vi ett par barn hoppa och springa
tillsammans i flodkanten. De äro i regel från samma hydda
eller hyddgrupp. Ej heller se vi indianerna samlas i
stora sällskap. Varje familj går för sig själv. Det är
alldeles olika mot förhållandet t. ex. i Chaco, där barn,
ungdom och gamla ständigt samlas i stora sällskap för att
leka, dansa, prata och supa. Indianerna av skilda stammar
äro mycket olika i många avseenden.

En del chimane äro ej fullt bofasta, d. v. s. de ha
odlingar och hyddor på flera ställen, mellan vilka de
flytta för skörd och sådd. Det roar chimaneindianerna
att »promenera» upp- och nedför floden. Detta sätt att
leva är säkerligen det ursprungliga här, och det är först,
när de fått järnverktyg, som de blivit mera bofasta. Tack
vare dessa ha de kunnat röja större odlingar än förut.

Indianerna bo i små, öppna, fyrkantiga hyddor med
tak av pilgräs eller palmblad. Dessa hyddor ha
säkerligen utvecklats under inflytande av de vita. Troligt är,
att de mycket enkla hyddor, de bygga under sina
vandringar (bild 101, 102), likna den ursprungliga
hyddtypen här. Till hyddan hör i regel ett kokskjul och ett
tätt byggt, koniskt hönshus.

Trots att det inte är mycket väggar i
chimaneindianernas hyddor, luktar det illa där. Det luktar rutten
fisk, ruttet kött, urin och snusk. Vore ej hyddan så luftig,
vore det outhärdligt att vara där. Flertalet av deras
tillhörigheter ligga på marken. Där är en faslig oreda.
Där ligga kläder, trasor, matrester, liggmattor, kalebasser
och annat, allt utan någon synbar ordning. Om man
undantar pilarna, som äro aktsamt förvarade, finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free