- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
219

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. kap. I kanot genom chimaneindianernas land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det ingenting, som är fint i deras hyddor. Allt hålles
så trasigt. Deras väskor (bild 113), som de sitta och fläta
i vackra ornament, äro, sedan de haft dem en tid,
så smutsiga, att man ej kan se ornamenten. Chimane
äro stora barn, som snart tröttna.

Hängmattan är här okänd. Bädden i hyddan består
av flätade palmbladsmattor, barkstycken och bitar av
barktyg. Numera ser man ett eller annat myggnät.
Enligt Federico får en chimaneindian arbeta ett helt år
åt de vita för ett sådant. Att de måste arbeta minst ett
halvt år, är säkert. Deras täcke är skjortan. De ha aldrig
mer än en. Äro myggorna för svåra och ha de ej något
myggnät, gräva de ned sig i den fina sanden på
flodstranden, på så sätt skyddande sig mot de besvärliga
insekterna. De ha inga pallar att sitta på utan använda
uteslutande sittmattor av palmblad. Till de späda barnen
ha de vaggor av barktyg (bild 106), som de hänga i
hyddtaket.

Eld uppgöres som alltid hos indianerna på marken.
Över elden bygges ett fyrkantigt rostställ, på vilket man
rostar bytet från jakten och fisket. Husgerådet är mycket
enkelt. Det består av några oornamenterade lerkärl,
några träskålar, träskedar, musselskal och skålar av
bladskaften av en palm. De känna ej morteln utan
mala med en sten på en stor träskiva. Sina eldfläktar
fläta de av palmblad (bild 95 och 107).

Man ser ej rmycket korgarbeten. De viktigaste korgarna
äro fyrkantiga och försedda med lock. De användas av
männen att förvara styrfjädrar, amuletter och smärre
verktyg i. De ha vackert ornamenterade siktar (bild 94).
Kvinnorna bära i bärnät och i enkla korgar av palmblad.
De senare använda även männen, när de bära hem
jaktbytet från skogen.

Det är inte alltid så lätt att byta sig till, vad man
önskar här. Chimaneindianerna ha ej mera, än de själva
behöva. De ha inga förråd av något annat än möjligen
av pilar och bågar och av material till dylika. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 23:20:21 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free