Forskningar och äventyr i Sydamerika / 221 (1915) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. kap. I kanot genom chimaneindianernas land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessa indianers förnämsta industri är vävning av tyg
och band. Originellt är deras sätt att spinna tråd. Spetsen
av sländan är instucken mellan stortån och nästa tå, under
det den andra ändan ligger på en träkubbe (bild 103).
Skivan på sländan är ej såsom hos flertalet indianer
rund utan fyrkantig (bild 104). Dessa indianer få numera
alla sina verktyg från de vita.

Bild 104. 1/2. Visar formen av sländan, som chimanekvinnorna använda. Såväl sländpinnen som sländskivan äro av trä.

Jag måste erkänna, att vårt huvudintresse i Chichira
är mat. Hos chimane äta vi riktigt bra. De ha ägg,
fisk, vilt och många produkter från sina åkrar. Vi må
förträffligt. I Cosincho hos de vita var maten däremot
tarvlig, och det verkade fattigt. Dessa vita, som aldrig
arbeta, tala ständigt om indianernas lättja. Det är den
evigt unga historien om grandet och bjälken.

»Hade ni inte chimane, skulle ni svälta ihjäl,» sade
jag dem, och de erkände, att det är sant. Det är dessa
halvvilda skogsbor, som odla den mat, som mestizerna
i San Borga leva av. Från sina skogar komma de dit på
flottar och i kanoter med bananer, mandioca, lök, kaffe,
chokolad, ägg, höns och mycket annat. Allt detta sälja
de för otroligt billigt pris till parasiterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>