Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. kap. I kanot genom chimaneindianernas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
papaya, bomull, sockerrör, sötpotatis, spansk peppar,
jordnötter, pumpor, vattenmeloner, lök, urucu[1], tobak och
ärter. Man odlar de gamla amerikanska kulturväxterna
och även de nya, som man lärt känna genom de vita.
Det kaffe, chimane odla, är utmärkt gott. Chimane äro
liksom många indianer i denna del av Sydamerika ej
rökare. De använda tobaken som läkemedel mot boros
(Dermatomya).
Sällan saknas fisk eller skogens villebråd på
chimane-indianernas matsedel. Hos chimane liksom även hos
mosetene är jakten en verklig näringskälla och ej .blott
ett nöje, som hos många indianstammar. Kommer man
in i deras hyddor, ser man nästan alltid något djur, som
rostas över elden. Ofta är det ett vildsvin. Ibland är
det en myrslok, en apa, en tapir, en capybara, en läcker
näsbjörn eller något annat gott. Mera sällan ser man
fågel. De äro kanske alltför svåra att träffa med pil
och båge, chimaneindianernas enda vapen. Till fågelskytte
användas som vanligt pilar med klumpspets. Dessa fastna
ej i trädens grenar såsom de spetsiga pilarna och döda
smärre fåglar lika bra som dessa. Styrfjädrarna på
chimaneindianernas pilar sitta såsom på yuracárepilarna
ett bra stycke från piländan. En del pilar äro mycket
långa.
Tittar man upp i taket i chimanehyddan, hänga där
stora korgar, fulla med ben. Det är benen av de djur,
de dödat och ätit. De gömmas, för att jaktbytet ej skall
gå långt bort. Dessa korgar med avgnagda ben bidraga
kraftigt till stanken i hyddorna. Efter en tid samla de
ihop dem, föra dem till skogen och bränna dem.
Chimaneindianen är jägare, passionerad sådan. Han
är säkert en god skytt. För att bliva en riktigt duktig
sådan, åderlåter han sig i den högra armen, som spänner
bågen, med örnens skarpa klor. För att se djuren långt
borta i den täta urskogen gnider han sig omkring ögonen
med örnens ögon, som han torkat och pulveriserat. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
