- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
227

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. kap. I kanot genom chimaneindianernas land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lämnande honom ensam på flodstranden, och där är han
inte alls duktig utan indianerna.

Ett par dagar stanna vi vid ett nybygge, kallat
Podyuya. Det tillhör en Cochabambino, som sällan är
där. Chimane kalla honom »cúya malú», d. v. s. el coya
malo.[1] Coya, slättbons öknamn på bergsbon, ha de lärt
av någon av de förra. Denne Cochabambino är en
hänsynslös herre, som vet att lura indianerna.

I Podyuya har jag oturen att stjälpa med en flotte,
på vilken färdas en hel chimanefamilj. Den består av
mannen, hans hustru, ett två års och ett några timmar
gammalt barn. Fastän kvinnan nyss har fött, äro de på
resa, och hon går uppe, som om ingenting hänt. Hon är
lite blek om nosen, det är allt. Den nyfödde fiskas upp av
mamman. Denna första bekantskap med det element, i
vilket chimane äro så hemmastadda, tyckes ej alls
bekomma ungen illa. Tvååringen klarar sig upp på flotten
så fort, att jag inte får tid att se efter, huru det går till.
Så mycket ser jag, att hon gör det ensam och att hon
inte tycker, att det är något att lipa för.

Även här i Podyuya, som blott tidvis är bebott, få
chimane betyget att vara utomordentligt ärliga. När man
reser bort, lämnas alla verktyg framme i olåsta hyddor,
och chimaneindianerna stjäla aldrig dessa dyrbarheter.

I Podyuya arbetar en chimaneindian sex månader
för ett myggnät. Det består av 30 alnar tunt tyg, som
kostar ungefär 70 centavos alnen. Det blir 3 bol. 50 cent.
i månaden.

Man kan göra sig en föreställning om vilken plåga
moskiterna här äro, när en indian arbetar sex månader
för ett myggnät.

Bland de chimane, som äro i Podyuya för att förtjäna
sig ett myggnät, äro några män från Rio Apére. Med
tvenne av dessa göra vi upp, att de skola paddla min
hustru och mig till byn San Borga, två dagsresor från
Podyuya. Var och en skall få en yxa i betalning, d. v. s.


[1] Den elaka coyan (bergsbon).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:47:48 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free