Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. kap. Mosetene- och chimaneindianernas samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chimane, dels vid övre Rio Apére. Rio Maniqui är troligen
samma flod som Rio Rapulo, vilken nära S:a Ana förenar
sig med Rio Yacuma. Man har likväl aldrig lyckats
fastställa förbindelsen mellan Rio Maniqui och Rio Rapulo.
Man vet, att Rio Maniqui rinner ut i en stor insjö, rik på
alligatorer och full av delfiner[1].
Rio Quiquivé betrakta chimane som gränsflod mot
mosetene. När en chimane går över denna flod, säger
han: »Jag undrar, när jag kommer tillbaka till mitt land
igen.»
Man beräknar chimane till 2 à 3,000 individer. Så
som de bo i små grupper över ett stort område, med
förkärlek sökande sig till undangömda platser, är det ej
lätt att räkna dem.
Chimaneindianerna äro, såsom vi erfarit, ej fullt
bofasta. Detta gäller åtminstone de ursprungligaste av dem.
En del chimane äro numera tack vare förbindelsen med
de vita bofasta. Detta hindrar ej, att de flytta ofta och
älska att långa tider leva nomadliv. Orsaken till
vandringarna är naturligtvis i främsta rummet fisket och jakten.
Jaktbytet tryter efter en tid, om de bo länge på samma
plats, fisken vandrar även den, och indianerna följa den.
På samma sätt som chimane levde även mosetene,
innan de flyttade till missionerna vid Rio Beni. Förr
levde de familjevis vid alla de små bifloderna, Urskogen
har vunnit terräng, sedan de vita kommit, ty de indianska
odlingarna, som lågo som små öppna platser här och
där vid flodstränderna, ha försvunnit, eller ha de flyttats
till huvudfloden vid Rio Beni. Mycket färre ha de blivit.
Den enda stam, som ännu lever äkta indianliv, som
har förbindelse med chimane, är yuracáre. Vänskapen
är likväl mycket kylig. Förr kommo de senare till
missionen i Covendo. Sedan de vid sista besöket togo
kocken Machancas hustru, Luisa, med sig, är det slut med
vänskapen.
Mosetene, som leva i missioner, äro ej tillräckligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
