- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
250

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. kap. Mosetene- och chimaneindianernas världsåskådning och moralbegrepp - Dohitt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plockade fåglarna bort de fjädrar, Dohitt lånat. Denne
ramlade ned i chimaträdet[1]. Detta började att växa och
växte så högt, att Dohitt inte kunde komma ned igen.
Han gjorde sig då helt liten och kröp upp på ryggen av
en mätarelarv, »ódonchi». Denne förde honom ned för
trädet. Ett stycke från marken kastade mätarelarven av
Dohitt. Han föll ned på marken och fastnade i en
»bónye»-tagg[2].

Dohitt kallade på jaguaren, »ítsiki», för att denne skulle
ta honom loss. Jaguaren kunde inte utan skar sönder tungan.
Dohitt kallade på den stora vildkatten[3], »nyétota». Denna
kunde inte heller få loss honom. Dohitt kallade på den
lilla vildkatten, »tára-tára», som skar honom lös.

Dohitt vandrade vidare och kom till en by med mycket
folk i. Där bodde en trollkarl, »kókotze». Denne höll på att
leka med en brummande snurra, »fórorodya»[4]. Trollkarlen
satt på en orm. Ett tag steg trollkarlen upp och gick
omkring för att söka något. Då gick Dohitt och satte sig på
ormen.

Trollkarlen föreslog Dohitt, att de skulle skämta, och
så slog han en spik (bör vara käpp) genom Dohitts huvud
och kropp, så att han fastnade vid marken. Dohitt
försökte att röra på sig, och jorden darrade och höll på att
stjälpa. Trollkarlen slog ännu en spik i Dohitts huvud.
Nu kunde han inte mera röra på sig. Sedan dess är det
inga jordbävningar.

Dohitt gav trollkarlen en helt liten korg med vatten.
Detta växte och växte, tills det blev många bördor.
Trollkarlen och alla människorna i byn buro vatten och
vandrade till de trakter, där floderna nu börja. På den
tiden voro de nämligen torra vägar.

På vägen tröttnade alla människorna och förvandlades
till stora stenar. Trollkarlen kom ensam fram. Av vattnet,


[1] Se sid. 260.
[2] Troligen ett slags bambu.
[3] Här förekomma flera små kattarter.
[4] Detta slag av leksaker användes ännu av chimane och mosetene.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free