Forskningar och äventyr i Sydamerika / 260 (1915) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. kap. Mosetene- och chimaneindianernas världsåskådning och moralbegrepp - Flickan, som blev bortrövad av jaguaren - Chimaträdet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

modern och dödade själv genom att slå dem i nacken med
handen.

När människorna hade dödat jaguaren och alla hans
barn, dödade de också kvinnan, som varit gift med
jaguaren. Liken av de döda lämnade de kvar åt gamarna.
Sedan återvände de till byn.

Från den tiden fanns där inga jaguarer, som dödade
människor.

Så slutade den sagan, äkta indiansk i sin
oresonlighet och grymhet.

Chimaträdet.

[1]

Det var en gång tre bröder, som voro ute i skogen för
att samla chima. Två av dem klättrade upp i var sitt träd.
Den tredje stannade på marken för att binda en krok att
ta ned frukterna med. Han band en krok, men den gick
genast sönder. Han band en till, men den gick också
sönder. Han band en till, men den gick också sönder.

Då sprang en ödla över fötterna på honom. »Skynda
dig, jaguaren kommer,» sade bröderna. Han band ännu
en krok, men den gick genast sönder. Då sprang en
ekorre mellan benen på honom. »Skynda dig!» sade
bröderna. »Jaguaren kommer.» Han band en krok igen, men
den gick genast sönder. Då kom jaguaren och dödade
honom. När han hade dödat honom, gick han omkring
och vädrade de andra. Åter gick han till den döde och
släpade honom ett litet stycke. Åter gick han och luktade
på trädstammarna efter de andra människorna. »Om
jaguaren finner oss, klättrar han upp och dödar oss,» sade
bröderna. Åter släpade jaguaren liket ett stycke. Åter
gick han omkring och vädrade.

När jaguaren till slut hade släpat den döde ett långt
stycke bort, hoppade bröderna ned och rusade till floden.
Efter dem sprang jaguaren. Där fingo de tag i var sin
stock och simmade på rygg utför floden. När de kommo
till en sandstrand, var jaguaren efter dem. De kastade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>