Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. kap. Över översvämmade pampas. Mordet på Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S:a Rosa, kommer en herre i fotbojor och skakar gemytligt
hand med den besökande. Det är en mördare, som
corregidoren skall sända till S:a Ana! Som mördaren är
snickare till yrket, passar corregidoren på att få några
möbler gjorda, innan han sänder honom vidare. Det är
inte alla dagar, man har tillgång på en billig och bra
hantverkare.
Bolivianska regeringen (det var visst, när Pando var
president) har till och med ställt provinsen S:a Ana under
militärdiktatur. Dit sändes den järnhårde Cusicanqui från
La Paz. Han rensade bort det värsta ogräset. Det var han,
som satte Montenegro i sträckbänk, smidde honom i järn
och sedan »tappade» honom i Rio Mamoré. Montenegro
hade över tjugu mord på sitt samvete. Sitt eget lilla barn
lär han ha slagit i väggen för att få det tyst, och när
hjärnan rann ut, blev det tyst. Att tala om Cusicanqui i
S:a Ana det är som att nämna om onda andar för
chimaneindianerna. Cusicanqui behöver komma hit ännu en gång.
Ryktena om mordet på gringon bliva mera bestämda,
och ingen Berg kommer. Då besluta vi oss för att rida
och möta honom. Ännu ha vi hopp, att han lever., Vi hyra
en oxvagn för bagaget, och så lyckas jag få tag i en
tjänare. Det är en portugispojke, som heter Domingo.
Jag betalar hans skulder, d. v. s. köper honom fri från
syriern, som lurat honom hit från Manaos i Brasilien.
Min värd anser säkert, att jag illa lönar hans gästfrihet,
när jag ger en av hans skuldslavar tillfälle att köpa sig
fri. — Oförskämdheten har sin grund i att jag nödvändigt
behöver en tjänare. Någon fri tjänare, som ej är
skuldsatt, finnes ej att få i S:a Rosa.
Innan jag lämnar S:a Rosa, vill jag ännu säga några
ord om »turcos». De ha redan förut blivit presenterade för
läsaren. Det var hos chimaneindianerna, som de grundligt
lurade. Här i S:a Rosa äro de en verklig plåga. Sluga,
som de äro, skoja de till sig boskap och jord av indianer
och fattiga änkor. Deras affärsmetod är mycket enkel.
Den består i att låta folk skuldsätta sig och att sedan kräva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
