Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. kap. Från S:a Ana till La Loma. Malaria. Motgångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sig. Ibland är hela vattenytan täckt med grenar
och pilgräs, ibland kommer en hel liten grön ö av
vattenväxter farande utför floden. Någon gång flyter ett
bibositräd förbi. Det är en av urskogens jättar. Det kommer
sällan utan passagerare, alltid är det några skarvar,
som passat på att få sig en gratisresa på den ståtliga
farkosten. De se så viktiga ut, som om de hade biljett
till Atlanten.
Gärna skulle vi göra en resa uppför Rio Apére till
en plats, där denna flod sköljt ut gravurnor ur flodbanken,
men det går nu ej för sig, ty den, som berättat om dem,
har i sista stund ej velat komma med som vägvisare.
Han har ej tid, han skall supa. Sådant får man finna sig
i härute.
På en gård, kallad Victoria, vid Rio Mamoré lyckas
vi likväl få följeslagare. Dessa äro en äldre man, don
Ramon Barba, hans hustru, son och lilla flicka samt en
ung man, don Aquino. Dessa äro villiga att göra oss
sällskap till byn San Ramon och det mot en ringa
ersättning.
Vi besluta oss för en ytterst intressant väg, som don
Ramon, som är från San Ramon, känner till. Av don
Ramons hustru, som är indianska, hoppas jag få höra
sagor under vägen. Därpå blir jag likväl lurad. Hon har
nämligen litet vitt blod i ådrorna eller tror sig ha det
och är högfärdig.
»Jag är visst ingen indianska. Vill han höra om
sådant där, får han vända sig till en indiankäring och
inte till en señora,» säger hon till mig.
När vi lämna Victoria, äro vi till en början med
mycket folk, varför vet jag ej, och alla äro fulla utom
min hustru, jag, portugispojken och barnen. För att söka
reda på en kanot till, göra vi en avstickare uppför Rio
Tijamuchi. Det är en svartvattensflod, d. v. s. den kommer
ej från bergen utan från pampan, och vattnet är icke
uppblandat med lera och sand som t. ex. Rio Mamoré,
som kommer från Anderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
