- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
304

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. kap. Regntidsvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att komma fram, då ytan är täckt av en tjock massa av
vattenväxter. Där dessa ännu äro gröna, går det väl an,
men där de ruttnat ned, kunna vi vara glada, om vi
gå fram en kilometer på dagen. Roddarna stiga ut på
den gungande massan. Med paddlarna gräva de sedan en
fåra för kanoten, som de skjuta fram meter för meter. De
ruttnande växterna stinka, och tusen och åter tusen myggor
plåga de vägfarande. Där vi kunna, söka vi oss in i
den översvämmade skogen för att undvika träskväxterna.
Vi hugga oss fram genom bambusnåren, vi draga fram
kanoten mellan trädstammarna. Ibland råka vi ut för
en »palo santo», trädet, som försvaras av giftiga myror.
Både paddlare och passagerare få smaka på deras
brännande sting. Ibland stöta vi mot ett bo, bebott av stora,
svarta, illaluktande myror, och hela kanoten krälar av
dessa.

Man skulle tycka, att dessa stinkande sumptrakter
borde vara feberrika. Nej! Här finnes ingen feber, ty
här finnas inga febermyggor. Vi ha malaria, men den
ha vi med oss från annat håll. Där marken höjer sig över
vattnet, söka vi ut åt oss en lägerplats, som likväl ej är
alldeles ofarlig, ty på de få höjderna ha djuren, inte
minst ormarna samlat sig. Dagligen öser regnet ner.

Småningom upphöra träskväxterna, och floden blir
lätt att befara. Den har vidgat ut sig betydligt, sedan
den förenat sig med flera andra mindre eller större
floder. Överallt är skogen och slätten översvämmad. Vi
kunna ej mer finna fast mark. Natt och dag måste vi
tillbringa i den trånga kanoten. Längst fram i fören
brinner på en lerbädd lägerelden.

Det är särskilt under nätterna underbart vackert.
Månen lyser på palmtopparna, på urskogsvirrvarret, som
sticker upp ur regntidshavet. Ljud av alla slag höras
från skogen. Det surrar och hväser i alla tonarter.
Delfinerna hosta och snörvla.

När månen täckes av moln, då lyser oss lägerelden i
foren på kanoten. Ännu mer fantastisk tar sig då den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free