- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
315

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. kap. "Chokihuta"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under ett sådant opiumrus kan trollkvinnans eller
trollkarlens själ besöka avlägsna platser, alldeles såsom
själen gör, när man drömmer. När de vakna, berätta de,
var de varit och vad de sett.

Trollkarlarna och trollkvinnorna kunna bota sjuka
utan att besöka dem. En trollkarl botade, fastän han
var i San Ramon, en sjuk i Matehua vid Rio Guaporé,
många dagsrodder därifrån. Den sjuke blev frisk. Vi
se, att trollkarlarna och trollkvinnorna alltid lyckas i sina
kurer. Detta beror naturligtvis på att man blott berättat
för mig om de kurer, som lyckats.

Förr(?) kunde trollkarlarna förvandla sig till jaguarer
och i denna skepnad döda personer, med vilka de voro
fiender. Detta är här en mycket vittutbredd föreställning,
som vi t. ex. möta i något modifierad form bland
moseteneindianerna. Man berättade mig även om en
itonamakvinna, som fött en jaguarunge. Denna var dödfödd.

Det är farligt att vara fiende med en trollkarl eller
trollkvinna. Ramon Barba vägrade en trollkarl att ta
hans hustru med sig på sin oxvagn. Trollkarlen sade
då, att ett par av hans oxar skulle dö på vägen. De
drunknade mycket riktigt i ett träsk.

Att anlita en trollkarl eller trollkvinna är dyrt. Det
kostar ända till tjugufem bolivianer. Skall denne berusa
sig med floripondio, kostar det dubbelt så mycket, ty
då går, som nämnt, hans själ på vandring.

Förhäxning spelar naturligtvis även i dessas liksom
i andra indianers liv en mycket stor roll. När
itonamaindianerna vilja förhäxa en person, mala de mandioca,
som de torka i solen. Mjölet blanda de sedan med vatten
i en liten kruka och gå därefter till kyrkogården. Där
stänka de ut mandiocan på en grav. Hoppa den dödes
ben upp på marken, dör den, de vilja åt. Förhäxaren
tar hem några av benen och mal sönder dem. Ett annat
sätt att förhäxa är att döda en svart kyckling och gräva
ned denne tillsammans med ormben etc. under en väg,
där den, man vill förhäxa, brukar gå fram.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free