Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. kap. Till övre Rio Guaporé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framhöll jag, huru tät befolkning dessa trakter en gång måste
ha haft. Saipinadalen t. ex. är en enda stor boplats, och
detsamma gäller om hela området mellan Totora och
Holguin, som jag där undersökt.[1] Överallt, där det finnes
tillgång på vatten, har man bott. Liknande förhållanden
möter oss även här i Mojos. I varje skogsdunge finner
man krukskärvor. Var man gör en röjning, finner man,
att där varit bebott. Här nedan skola vi se, att varje
höjd längs med Rio Guaporé har varit omgiven av en
vallgrav. Innanför denna finner man alltid stora mängder
av krukskärvor. Frågar man de estancieros, som bebo
området mellan Rio Mamoré och Rio Beni, ha alla den
erfarenheten, att var man gräver, finner man
krukskärvor. Överallt från Rio Beni till övre Rio Guaporé
finner man rester av jordarbeten, väganläggningar, kanaler,
kullar, vallgravar o. s. v.
Allt detta visar oss, att denna del av Amerika en
gång har haft en tät befolkning. Blott så kan man förklara,
att de utfört stora arbeten. De mäktiga kulturlagren kan
man även förklara så, att dessa trakter varit mycket
länge bebodda. Detta är även troligt. När de första
jesuiterna kommo hit, funno de talrika, folkrika stammar.
Förutsättningen för en tät befolkning är naturligtvis
rik tillgång på mat, d. v. s. i dessa trakter ett utvecklat
åkerbruk. Boskap har man ej haft, förrän de vita kommo
hit. Jakten kan ej ha varit av stor betydelse för en talrik
indianbefolkning, då den i dessa trakter är knapp redan
för små kringströvande stammar. Fisket har säkert varit
viktigare, då floderna otvivelaktigt äro fiskrika. Detta har
likväl varit utan större betydelse under hela regntiden.
Att åkerbruket i Mojos spelat en stor roll, framgår av att
man sökt att tillgodogöra sig genom utdikning och
moundbildning under regntiden översvämmat land. Jag erinrar
om de parallella mounds, vi sågo i trakten av San Borga,
och avloppsdikena i skogsdungarna här vid Montevideo.
Med de indianska metoderna att odla, d. v. s. att ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
