- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
327

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. kap. Till övre Rio Guaporé.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för oss sedan till Rio Mequens. Marken är där översållad
av krukskärvor. Man har där begravt de döda i stora
urnor (bild 122). Keramiken, som vi finna här, har en
egendomlig likhet med den keramik, vi funno i början av
resan på de gamla boplatserna inom
chiriguanoindianernas område. Vid Las Piedras och vid Rio Mequens bo
några få civiliserade palmelaindianer (bild 124). Dessa,
som äro karaiber, lära ha vilda stamfränder, som bo
inåt urskogarna i små grupper på en eller två familjer.

År 1909 träffade några gummiarbetare på några
indianhyddor vid Rio Curumbiara. Där voro två kvinnor och
en man. Av dessa voro tvenne gamlingar.
Gummiarbetarna blevo väl mottagna och gåvo indianerna några gåvor.
Dessa indianer voro klädda i långa bastskjortor. De voro
sysselsatta med att göra lerkärl. I hyddorna, vilkas övriga
invånare för tillfället voro borta, funnos talrika tama
skogsfåglar. Det är troligt, att dessa indianer äro palmela.

Roligt skulle det vara att besöka dem, men man kan
ej hinna med allt.

Vi stanna även vid en gummibarack, kallad Cafetal.
Innanför denna ligger det beryktade berget San Simon,
där man fordom haft guldgruvor och där ständigt nya
guldgrävare söka sin lycka. På andra sidan detta berg bor
en liten indianstam, som aldrig besökts av någon forskare.
Gummiarbetare, som varit hos dem och som där blivit väl
mottagna, berätta, att de ha betydande odlingar. De äldre
männen av denna stam ha alla böljande skägg, något som
inte riktigt passar i stil med våra begrepp om indianer.
Skäggiga indianer synas likväl ej vara så ovanliga i
denna del av Sydamerika. d’Orbigny berättar om
guarayo-indianernas patriarkaliska skägg, och guatóm Max Schmidts
forskningar, äro även skäggiga.

Skall man besöka dessa indianer, måste man komma
från andra sidan av berget, ty Cafetalboarna ha en gång
bränt ned deras by och ha sålunda ingen fredlig
förbindelse med dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free