- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
368

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. kap. Huari-indianerna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna ta tillbaka bågen igen. På så sätt byta vi oss till
många intressanta saker, som vi anse för vår egendom.
Passa vi inte på riktigt väl, försvinna de snart igen.
Flera saker, som vi ej kunde undvara, som t. ex. min
hustrus Stanleyhjälm, min matkopp och våra nattmössor,
ta våra värdar helt enkelt och gömma. Hjälmen får jag
tillbaka genom att själv söka reda på den i en av hyddorna.
När jag märker, att huariindianerna alltför mycket börja
ångra, att de givit ifrån sig en hel del av sina
tillhörigheter och allt ivrigare önska dem tillbaka, förstår jag,
att vi ej kunna stanna här mer än ett par dagar.

Sina bästa saker ha de t. o. m. gömt ute i skogen
för att ej behöva giva dem åt oss. Bakom ett stort träd
nära hyddorna hittar jag ett sådant gömställe. Där står
bl. a. en stor bunt med utomordentligt vackra, troligen
delvis giftstrukna pilar. Möjligen är det ett reservförråd,
i händelse av strid med oss.

Man frågar sig nu: ger ett sådant kort besök något
utbyte, motsvarande de stora svårigheter och kostnader,
som äro förbundna därmed. Ja! Kanske! Man måste
alltid tänka sig, att denna stam kommer i livligare
förbindelse med de vita, så att de kunna bliva grundligare
studerade, och så är det viktigt för kommande forskare
att lära känna dessa indianers materiella kultur, när den
var fullt ursprunglig. Om några år skall man
här inte mera se skaftade stenyxor och
egendomliga knivar av gnagartänder. Nakenheten
kommer att försvinna. De talrika prydnaderna
av fint polerade musselskal, frön, tänder o. s. v.
bli omoderna och bytas ut mot glaspärlor.
Hårklädseln förändras, när man kommer
över saxar o. s. v. Det är säkert överallt
den materiella kulturen, som först förändras.
Sina religiösa föreställningar och sitt språk
komma de att länge bevara. Det ha vi sett
hos mosetene- och itonamaindianerna.


Bild 154. A Strids- och dansklubba.<bB Detalj av A. Längd 1 m. 30 cm. Huari.
Bild 154. A Strids- och dansklubba.
B Detalj av A. Längd 1 m. 30 cm. Huari.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free