Forskningar och äventyr i Sydamerika / 375 (1915) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. kap. Huari-indianerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att lura på djur, som ha sin väg fram där. De rosta
jaktbytet på trekantiga rostställ.

Rörande dessa indianers fiske vet jag ej annat, än
att de ha särskilda pilar att skjuta fisk med. Dessa ha
flera spetsar och helt små styrfjädrar (bild 152).
Krokfiske ha de lärt av
gummiarbetarna. En
sak, som är praktisk
och underlättar
kampen för tillvaron,
läres lätt även av
primitiva människor.
Huari ha inga som helst farkoster.
De passera, som vi veta, floderna
på högst originella broar.

När männen gå på jakt, gå
kvinnorna till åkern eller för att
samla vilda frukter och rötter.
Av stor betydelse för dessa
människor är insamling av vildhonung.
Deras skogar äro ofantligt rika
på vilda bin. När man slår läger
i skogen, blir man alldeles
förtvivlad över dem. De kräla på
ens ansikte och händer i
hundratal, de krypa in i öron, näsa och
mun.

Bild 156. 1/4. Stenyxa från huariindianerna.

Det är ett hårt arbete att ur
trädstammarna hugga ut binas
bon med stenyxa. Därför skafta
de de uslaste bitar av järn, de
kunna få fast på. Det är alltid
bättre än sten. Några yxor från
Hults fabrik vid Norrköping, som
vi ha med oss, göra revolution i
dessa människors liv. Det blir lätt
att öppna trädstammarna och ta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>