- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
378

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. kap. Huari-indianerna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tillverkningen av dessa är som alltid hos indianerna
kvinnoarbete. Vävnadskonsten är ej okänd, men man inskränker
sig till att göra arm- och fotband. Någon vävstol ser jag
ej här. Sländan är av vanlig typ, sländtrissan är gjord
av en krukskärva. Man tillverkar ej barktyg, fastän
bibositräd äro allmänna i trakten.

Kalebasser användas till skålar, till att bära hem
honung i, att bära vatten i o. s. v. De äro stundom sirade
med enkla ornament. Korgarbeten ser man
förvånansvärt få. Man flätar enkla mattor av palmblad, runda
silar samt stora bärkorgar och små bärväskor. Blott en
av palmblad flätad sittmatta kan jag förvärva. Av de
andra korgarna, som tydligen blott tillverkas vid behov,
finnes av varje typ blott ett enda exemplar i hela byn.

Viktiga äro kvinnornas bärväskor (bild 173). Tekniken
i dessa återfinna vi i hela El Gran Chaco. De äro liksom
hängmattorna tillverkade av bast.

Huaris lyx äro deras prydnader och deras vapen.
Måste de fly och hinna taga vapnen och hängmattan med
sig, så ha de inte mycket att förlora. Kvinnorna ha
talrika prydnader. De gå fullständigt nakna. Alla hår på
könsdelarna, under armarna liksom ögonhår och
ögonbryn rycka de ut. Håret är skuret med en palometakäk
alldeles kort i pannan och vid tinningarna. För övrigt
räcker det blott ett stycke ned på halsen. Hela kroppen
är rödmålad med urucu. De äro liksom männen ej
tatuerade, ej heller ser jag, att de såsom
pausernaindianerna använda genipa. De känna likväl till tatuering,
ty när jag visar dem en tatuering, som jag har på armen,
veta de, huru den är gjord. Icke en enda har målat några
ornament i ansiktet eller på kroppen. Kvinnorna
genomborra örsnibbarna, skiljoväggen i näsan, överläppen och
underläppen. I öronen ha de ringar av chonta[1] och
hängsmycken av frön och musselskal. Ibland bilda
chontaringarna långa, egendomliga kedjor (bild 150). I näsan
ha de en pinne, prydd med frön och vita glaspärlor,
som de antagligen fått av gummiarbetarna.


[1] Chonta är en palm. Guilielma ínsignis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free