- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
388

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. kap. Huari-indianerna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den andra ändan av den öppna platsen. En annan man
tar henne i fötterna, under det att hennes pappa håller
henne i händerna utsträckt i luften. En tredje ger henne
med skaftet av en brännässla tre lätta slag, ett på vådorna,
ett på stjärten och ett på ryggen.

Det är enda gången under alla mina resor, som jag
har sett ett indianbarn bestraffas med stryk av sina
föräldrar.

Så gott jag kan, söker jag förklara för huariindianerna,
att de skola komma till gummibaracken i Pimenteira. »Där
finnes mycket yxor och knivar,» säger jag. På detta sätt
hoppas jag inleda en fredlig förbindelse mellan dem och
de vita, vilka senare naturligtvis så småningom komma
att erövra deras skogar. Herr Köhler har sagt mig, att
han visst inte tänker tvinga indianerna till arbete. Han
hoppas däremot kunna driva byteshandel med dem. I
huariindianernas skogar finnes mycket kräkrot,
ipecacuanha, som de kunna samla och använda som
betalningsmedel för verktyg och för vad de för övrigt behöva.

Huari bo ej mycket längre från pausernaindianerna
än det är från Stockholm till Södertälje. De tala alldeles
olika språk och ha i sin materiella kultur mycket litet
gemensamt. Då de senare på en av sina jaktutflykter hade
sett röken från de förras lägereldar, flyttade de längre bort
av fruktan för överfall. Även huari äro rädda för
pausernaindianerna. De veta troligen ej, att denna fordom mäktiga
stam på senare tid genom sjukdomar betydligt minskats i
antal. Denna för dem »historiska händelse» har
antagligen undgått dem. De huari, vi här besöka, ha, efter vad
de själva säga, inga andra vänner än hövdingen Chubi
och hans folk.

Det är av intresse att tänka sig in i följderna av
att några tiotal människor leva utan att ha någon
förbindelse med hela den övriga världen. I en sådan liten
stam måste lätt uppstå missproportion mellan antalet
individer av olika kön. Bland småstammarna i Perus och
Bolivias gränstrakter, som jag besökte 1904—1905, är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free