- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
395

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28. kap. Nedför Rio Guaporé.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

revolutionärerna. Med Chile är gränsfrågan också ordnad.
För Bolivia är det likväl en livsfråga att komma till havet.
Det är ett stort och rikt land. Till havet kan det blott
komma genom ett lyckosamt krig! Bolivia behöver därför
en stark armé.

Vi lämna Matehua och paddla till San Antonio.
Äntligen skall det väl lyckas mig att besöka
huanyamindianerna.

År 1909 sökte Carl Moberg och författaren att komma
till dessa indianer. Vi besökte för den skull gummibaracken
vid San Antonio, dit huanyam brukade komma för att
mot gummi tillhandla sig verktyg, kläder o. d. En
tjurskallig neger förbjöd oss likväl att gå in genom det
område, som tillhörde hans husbonde. Det var dennes order,
som han lydde. Det var sålunda omöjligt att då få
vägvisare eller andra följeslagare. Vi måste fortsätta vår resa
utan att ha lärt känna dessa indianer.

När min hustru och jag med flodångaren foro uppför
Rio Guaporé, gjorde vi ett par timmars uppehåll i San
Antonio. Här träffade vi husbonden själv, en mäktig
man, som en gång spelat en stor roll i Brasilien, som
varit i Paris och som — oss emellan sagt — är mulatt.
Vi bådo honom om vägvisare etc. Han sade oss artigt
men bestämt »nej!» När jag hänvisade till mina
rekommendationer från regeringen i Rio de Janeiro, sade han
leende: »Det är långt till Rio.»

Nu ha vi fått veta, att mulatten har blivit
sinnesrubbad. Han lider av periodiskt vansinne. Jag beslutar
därför att gå in till indianerna, vare sig han vill eller ej —
att lura gubben. Det gäller att få en vägvisare, ty någon
sådan har ej italienaren. Vi försöka först övertala en
förrymd tjänare till mulatten att gå med oss. Han vill ej, ty
han är rädd att bliva infångad av sin förre husbonde och
få smörj. Denna gång hjälpa ej de »gula». De kunna
annars — som bekant — göra underverk.

Vi måste därför hämta vägvisaren hos mulatten. Vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free