Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. kap. Till huanyamindianerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är strödd med de stora, hårda frukter, som innesluta
»nötterna». På en mängd platser äro övergivna läger. Där ligga
hundratals sönderbrända parafrukter. För indianerna här
äro paranötterna av ofantlig betydelse. Det är kanske
rent av deras viktigaste födoämne. Paranötträdet spelar
här samma roll som t. ex. algarrobon i El Gran Chaco.[1]
En skog med dylika måste dra indianerna till sig och har
sålunda stort inflytande på valet av boplats. Dessa
almendraskogar äro även orsak till strid mellan stammarna
eller grupperna. Vi se, att även på ett primitivt stadium
är krigens grundorsak ekonomisk. Huanyam hade sålunda
med andra indianer, som de kalla cabiji och som även
synas vara huanyam, haft en strid om denna skog. Ett
tiotal cabiji lära ha dödats.
 |
| Bild 186. 1/2 Armband av frön och musselskal. Bäres omkring överarmen av kuanyamkvinnorna. Bild 187. 2/3. Prydnad av harts, som bäres av de gifta huanyamkvinnorna i den genomborrade underläppen. A. Sedd framifrån. B. Sedd från sidan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
