- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
414

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. kap. Huanyamindianerna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man bor här familjevis. De s. k. hövdingarna äro
familjefäder, som regera över barn och barnbarn. De
kallas helt enkelt för papá. Här finnes ingen överhövding.
En sådan lär ha funnits, men han är nu död. Då Pablos
far, Pedro, ännu lever, räknas den förre ej bland
hövdingarna, fastän han bor med sin familj för sig. Att
hövdingarna hade någon stor makt, kunde jag ej märka.
Enligt Hasemann skulle denna likväl vara mycket
betydande. Han berättar t. o. m. ett par exempel på att
hövdingen givit stryk åt sina följeslagare. Han talar om, huru
han hade sökt förvärva av en man dennes hustrus
läppknappar. När denne sökte ta dem från hustrun, sprang
hon till hövdingen, och mannen fick stryk. Hos sådana
små stammar som huanyam bruka hövdingarna eller
rättare familjefäderna ej ha någon vidare makt.

Här råder ingen barnrikedom. Vi böra dock komma
ihåg, att vad jag här upptagit som barn, är blott de ej
giftasvuxna. Pedro t. ex. har ingen liten familj. Han
har fem söner och två döttrar samt flera barnbarn.
Meliton har däremot blott en liten flicka.

Det råder här i stammen en betydande kvinnobrist,
större, än vad statistiken från de fyra boplatserna
angiver. Melitons 6 à 7-åriga dotter hade sålunda redan
en friare, en son till Pedro, och det var inte lite kärt
dem emellan. Han rörde henne säkert ej, utan han lånade
en annans hustru, sade han. Detta är mycket vanligt här.
En av våra följeslagare från en by till en annan berättade
sålunda såsom den naturligaste sak i världen, att han
under natten fått låna en av sina vänners hustru. Det
sade han, som kunde en liten blandning av spanska och
portugisiska, lika naturligt, som om han sagt: »Jag har
ej någon kniv, jag låna annans kniv.» Jag frågade en
annan indian, om han hade kvinna. »Nej,» sade han.
»Jag låna annans hustru.» Vi ha här en så svår
promiscuitet, att jag ej sett på annat håll något liknande
bland indianerna. I Chaco hos choroti t. ex., där jag var
1908—1909, har ungdomen fullständig frihet,[1] men de


[1] Se Indianliv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free