Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. kap. Gummikrisen i Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trots sin rikedom icke våga bygga järnvägen, finnes det
säkert andra, som vilja vara med, och det är
nordamerikanarna. De ha numera ett »moderligt» intresse för
att tillvarataga västra Sydamerikas naturrikedomar —
och dem betalar man t. ex. med en kvadratgrad jord.
Jag har blott skrivit om gummikrisen i Bolivia,
därför att jag ej personligen känner mera än en liten
del av Peru och Brasilien. Mycket stora delar av dessa
länders ekonomiska liv är också baserat på gummit.
Vi se sålunda, att gummikrisen är av betydelse för en stor
del av den sydamerikanska kontinenten.
Kommer gummit fortfarande att falla i pris och man
sålunda här icke kan konkurrera med det asiatiska
plantagegummit, måste befolkningen inom nästan hela
Amazonflodens område söka sig andra förvärvskällor. Sådana bli
inte överallt lätta att finna, På många håll kommer man
antagligen i det längsta att söka hålla ut med
gummitappningen. Man får söka att driva arbetet så billigt som
möjligt. Handelshusen komma ej att giva några nya
krediter men komma däremot att söka indriva sina
fordringar.
Många avlägsna floder och skogar komma likväl att
övergivas och så småningom åter befolkas av fria
indianer.
Den vita rasen kommer antagligen att här för en
tid förlora något av vad den så hastigt erövrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
