- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
456

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. kap. Cavinas missionsstation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Av hans barn lever 1, av barnbarnen 14, av
barnbarnsbarnen 35 och av femte generationen 13. Nära en
tredjedel av alla cavinaindianer härstamma sålunda från Carlos
Mayo.

I Cavinas finnes blott ett barn, fött utom äktenskapet.
Liksom i övriga missioner gifta sig cavinaindianerna tidigt,
flickorna redan vid 12 à 13 års ålder. Detta är med
föräldrarnas vilja. Mödrarna lära med fingrarna ta bort
hymen och uttänja könsdelarna på sina döttrar för att
göra dem lämpliga till äktenskap. Helt små flickor och
gossar ha flerfaldiga gånger i Cavinas blivit ertappade
med försök till samlag.

I vad mån de tidiga äktenskapen skada rasen, är
svårt att bedöma. Påståendet, att första barnet i sådana
barnäktenskap nästan alltid dör, synes ej vara riktigt.
Tyvärr har jag ej kunnat fastställa åldern för kvinnorna
vid deras första barnsäng. Olämpligt är naturligtvis, om
flickorna gifta sig, förrän de haft sin första reglering,
vilket någon gång lär förekomma. På hemlivet ha de
tidiga äktenskapen ingen inverkan, då de unga bo hos
hustruns föräldrar.

Cavina tala en tacanadialekt. Armentia påstår, att
det är ett blandspråk av tacana och pano. De framhålla
alla, att de gamla talade ett annat språk. Aymara säga
de. Själva påstå de, att de numera ej kunna något av detta
språk. En reyesanska har likväl sagt mig, att hon hört
dem sinsemellan tala ett annat språk, som hon ej förstod.
Hon talar själv cavineño liksom sitt eget mycket
närbesläktade språk.

En gång, när en cavinaindian berättade mig en saga,
undslapp honom följande. »De gamla kallade visselapan[1]
»riquiriquíba». Vi kalla den »díde». När jag försökte förmå
honom att tala närmare om de gamlas språk, sade han
likväl,att han ingenting visste.

Då åtskilligt i cavinaindianernas materiella kultur icke


[1] En Cebus. Kallas här Mono silvador.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:47:48 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free