- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
476

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. kap. Sagor om demoner, djur m. m. från cavina- och tumupasaindianerna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vrålapa!’ På så sätt kastade han ned hela hans kropp.
Till slut ropade han: ’Tänd pilgräset, och samla ihop
vrålaporna, jag dödat!’ Gossen tände och såg huvudet och
de andra bitarna av svågerns kropp. Förskräckt sprang
han hem och berättade, vad han sett.

’Var det inte det, jag sagt,’ sade den äldre brodern.
Systern var mycket sorgsen.

På morgonen kom svågern likväl hem.[1] Han hade
plockat ihop bitarna av sin kropp. Först trodde de inte,
att det var han. Han var alldeles blodig. Han gick nu
att bada och tvättade av sig allt blodet.

Ett par dagar var han hemma. Sedan gick han åter
en afton ut för att jaga. Den äldre brodern varnade
honom. Han sade, att han inte skulle låta fånga sig.

I ett träd voro många spindelapor. Han klättrade
upp. Vrålaporna hade likväl varnat spindelaporna. När
han kom upp, togo de honom fast.

’Hur ska vi nu göra, att han inte kommer igen?’
sade de.

’Bäst är att bränna upp honom,’ sade vrålaporna.

Så frågade de honom: ’Vad för ved använder du,
när du rostar de våra?’

’Grön ved,’ sade mannen.[2] De samlade ihop grön
ved, och så gjorde de en chapapa[3]. ’Vad binder du de
våra med?’ frågade de.

Han nämnde en helt svag lian.[4] Med denna bundo
de honom på chapapan. Den gröna veden tände mycket
dåligt, och när den började brinna, släckte han den med
sin urin.

De stora spindelaporna började bli hungriga och
klättrade upp i träden för att söka frukter. De satte en liten
spindelapa att vakta elden. När mannen såg, att de andra


[1] Detta att bli levande igen, även om man varit skuren i bitar, är så
typiskt för indiansagorna. Något liknande kan även förekomma i en
mardröm. I feberfantasier har jag någon gång tyckt mig vara i flera bitar.
[2] Här skrattade de indianska åhörarna (cavinaindianer) mycket.

[3] Rostställ.
[4] Här skrattade de indianska åhörarna (cavinaindianer) mycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free